Dimman som lättar

Klockan var strax efter 7 när jag imorse lämnade huset för att åka och simträna tillsammans med Janne som coachar mig i crawlsimning. Vädret var ju inte mycket bättre idag heller mot vad det varit resten av veckan, dimman låg tät hela vägen till simhallen.

Under bilfärden började jag fundera på min simning. Varför jag har jobbigt att andas, varför jag tar slut så fort. Tro mig mina funderingar är många runt simningen just därför det är den gren som utmanar mig mest. Men någonstans längst vägen började dimman lätta och i takt med hoppade en tanke upp, har jag blivit bättre på att simma eller ser jag mest ut som en skadeskjuten säl som försöker ta mig fram?

Utan tvekan har jag förbättrats! När jag började kunde jag crawl lite halvslarvigt och helt utan att andas. Nu när jag simmar har jag hyfsad rörelse medan andningen allt mer kommer in mer och mer naturligt. Det roliga är att likväl som dimman både lättar och tjocknar som den gjort hela veckan, likadant känner jag med simningen. Helt plötsligt får jag ett tips som gör att det går lättare, enklare, kräver mindre energi. När det sen väl börjar sitta så kommer nästa detalj som man kan putsa lite på.

Janne är jäkligt duktig att coacha mig då han tittar en liten stund, hittar det som måste fixas härnäst, berättar och visar hur för att sen låta en öva på det i lugn och ro. När man coachar såhär så blir jag glad för det man tänker verkligen på vad som har sagt, övar, stannar upp och funderar, gjorde jag rätt? Skulle man då vara helt ute och cykla så kommer Janne igen och visar på ett nytt sätt och man får prova igen. Är man rätt på det från börjar så märker man själv hur förändringen sakta fastnar och dimman lättar samtidigt som nästa dimma tjocknar för att nästa steg närmar sig.

Detta är mycket av vad träning innebär. Man kan prova mycket och öva länge men när en del faller på plats brukar oftast en annan dimma tjockna. Det roliga är alltid att ta sig igenom dimman, man vet inte riktigt vart man är påväg och allt blir rätt eller helt åt skogen men när den väl lättar och solen tittar fram blir man alltid lika glad för det är då ens framgång har tagit ett steg till

Kommentera

Stäng meny