Skip to Content

Monthly Archives: oktober 2012

Tänk vad en vän kan göra

Fredagmorgon. Utan frukost, halvseg kropp, mörkt ute, knappt vaken. Det är nog hur jag vill sammanfatta hur jag kände mig inför mitt simpass 07.00 i fredags. Låter väl som en toppen uppladdning? Inte direkt, inte heller trodde jag att det skulle ge de resultat det gjorde!

På schemat stod det 1 500m, tävlingsdistansen, i ett myspystempo. Det är ett tempo där man inte riktigt är uppe i sitt tävlingstempo utan ligger en, två nivåer under och kör. Lite så små mysigt på en fredagmorgon. Hopp i, nu kör vi! En helt egen bana fick man också på köpet medan alla andra låg och körde bröstsim i banorna bredvid.
Men helt plötsligt så hoppar där i en annan i min bana. han lägger sig bakom mig och hänger med bra i mitt tempo. Den jäveln. Nu vaknade tävlingsinstinkten i kroppen. Höjde farten lite för att vissa att this is my house. Tror ni han släppte? Nej han fortsätter hänga på bra.

Inte mycket mer att göra. Jag tar honom på distansen istället. Inte en chans att han hakar på så bra i 1 000m till. Fortsätter puscha, trycker på, slipar tekniken, noterar min handisättning i vattnet, hur jag sparkar. Allt slipas, känner hur farten ökar lite till utan att öka energikostnaden i kroppen. Vänder, han är fortfarande nära mig.
500m kvar, nu jäklar ska han få något att jaga. Höjer farten lite till, ser hur kaklet försvinner under kroppen, vändningarna blir snabbare. 200m kvar. Tittar inte ens bak, nu kör vi bara. 100m, nu kör vi maxfart.

Stannar. Nog är han än där, längre bak men han är där. Tittar upp på klockan för att se vad det gick på. Personbästa! 1 500m avverkade på 28min. Bättre start på en fredag fick man nog leta efter.

Jag vet inte vem han var man jag kan lugnt säga att utan honom så hade det aldrig blivit ett personbästa i fredags. Har skrivit om det innan och döpte det då till puschbuddy. Detta är inget att underskatta. För dagen som denna är det inte alltid roligt att träna, det blir kanske inte så bra som man hoppas. men ens puschbuddy kan ta en dit och LÄNGRE. Älska dem, vårda dem, puscha dem. Förr eller senare hjälper dem dig till ditt nästa personbästa

0 0 Continue Reading →

Ny samarbetspartner – Bikepro

Kan stolt nu presentera Bikepro som samarbetspartner. Bikepro kommer hjälpa till att förse mina behov inom cykling. Martin som äger Bikepro driver en fantastisk butik, inte bara en utan tre. Du hittar dem både i Malmö, Helsingborg och på webben.

När man sätter sig på cykeln är det mycket som ska stämma. När det handlar om prestation och hastighet börjar fler saker spela roll. Vikt, aerodynamik, bekvämlighet mil efter mil, växlar, bromsar, skor,  styrets form etc. En viktigt sak som många cyklister inte lika självklart tänker på men som är viktigt för triathleter är lättheten att ta av och på skorna vid växlingar.

Lätt att hitta rätt? Därför är jag glad över mitt samarbete med Bikepro. Här kan jag få de rekommendationer jag behöver, rätt delar samt hjälp att se till att dem blir rätt monterade. Det kan verka vara saker som kanske inte spelar någon roll men många bäckar små som man brukar säga. Att falla på mållinjen för ens material svek sig är inget jag vill ska ske. Att få rätt råd i dessa lägena och veta att det man har håller och inte sänker en är en lättnad och något många av oss säker önskar vi hade haft mer på tävlingar. Nu har jag det och det är jag glad, lättad och stolt över!

0 0 Continue Reading →

Halvkass på tre

”Niclas, du kommer aldrig bli bra på en idrott utan halvkass på tre”

Den meningen har jag fått höra några gånger ifrån en av dem som hjälper mig med min träning. Har fått höra den direkt efter målgång, efter tuffa träningspass, i positiva och negativa sammanhang. Rent ut sagt alltid. Ganska peppande eller hur? Men det roliga med det hela är att det är till stor del sant!

Jag håller på med en idrott, triathlon, men egentligen är det tre idrotter. Simning, cykling och löpning. Tre idrotter som ställer tre olika krav på kroppen. Till skillnad från en idrott där man lätt kan specialisera sig, hitta viktiga punkter så måste jag hitta viktiga punkter i alla tre, PLUS i växlingarna mellan grenarna.
Utmaningen i det hela blir också att träna alla tre så att man blir så snabb, stark och uthållig i alla med. Lätt? inte direkt. Men det är just det som gör det roligt!

För mig blir det att planera, utvärdera, maximera och få ihop ett omöjligt pussel. Precis som med din träning. För vi har alla 24h/dygn. Vi har alla saker vi anser vi måste göra om dagen och i allt detta ska vi ha tid att träna, äta och vila tillräckligt så vi orkar. Så vad väljer du att göra med dina? Jag planerar mina, tänker igenom schemat för att se till att jag verkligen kan träna så mycket jag vill, som min kropp orkar, vill men viktigast av allt, reagerar rätt på.
När man tränar så mycket som jag gör så är det en fin balans som ska fram. Ens kropp är ofta lite småseg ena dagen och pigg som bara den dagen efter, för att den tredje vara redo att lägga sig ner och dö. Schyst liv va? Halvkass på tre.

Det är mycket som ligger i den meningen. Vi tävlar alla om, mot, med olika saker. För även om jag, precis som eliten är halvkass på tre så ska man ändå komma ihåg det enorma arbetet man lagt ner och resultatet man får. För på OS, när herrarnas triathlon avgjordes var ettan vara sekunden ifrån att vara lika snabb som 10:e platsen i 10 000m loppet. Och då är han också halvkass på tre den triathleten. Jag skulle inte byta bort triathlon för något men att komma ihåg vägen bakom sig hjälper en att titta upp och le på vägen som ligger framför en.

0 0 Continue Reading →