Strikt, striktare, striktast

Jag har tidigare sagt att prestationsidrott bygger på en grund av hälsa och att prestationsidrott ofta sker på bekostnad av hälsa. Här är ett sådant fall

Imorgon börjar jag en väldigt strikt kosthållning. Inte för min hälsas skull men för min prestationsförmågas skull. Jag är ingen överviktigt klump som drömmer om en mager kropp där magrutorna alltid är inoljade och varenda ådra sticker ut. Men i slutändan handlar mycket om tid, sekunder och minuter.

2012 var ett fantastiskt utvecklingsår för mig inom triahtlon. Jag hade innan dem tävlingarna med levt på en strik kosthållning som fått mig att tappa dem där extra onödiga kilona. Det är just dem som ska bort nu. Men det sker på en bekostnad av min hälsa.
Kroppen vill ha lite fett. Det är vår energireserv, vårt skydd om kylan. Nu pratar jag självklart då om ett det täckande lagret fett som brukar fördela sig jämt över hela kroppen och inte hängande bukar.

Så varför gör man detta då? Det är inte direkt som om dessa fåtalet kilon jag vill ner nu kommer göra skillnaden för mig mellan elit och amatör. Inte heller mellan en katastroftid eller världsrekord. Jag gör det av två anledningar

Först ut är faktiskt för prestationen. Med några kilo ner så har jag mindre som belastar min kropp och därmed kan jag hålla ett högre driv. Med dem kilona ner blir jag helt enkelt, logiskt nog med, lättare. En lättare kropp är en enklare kropp att driva runt. Däremot är nackdelen med detta att jag har mindre energi på min kropp. Så det är helt klart ett övervägande.

Andra skälet är faktiskt det som ligger långt bort. Vana och rutin. Jag ska upp till eliten och detta är något man gör inför säsongstarten, innan alla tävlingar. Man finjusterar det sista. Kan jag redan nu ha en vana och rutin på hur jag ska göra, hur lång tid innan, på vilket sätt, så blir det enklare att göra det när det verkligen gäller sen.

För i slutändan är det så, vi blir bara bättre på det vi tränar

Kommentera

Stäng meny