Om man köper en kvällstidning idag så står det nästan alltid för stunden något om 5:2 dieten… Principen är att man två dagar i veckan äter otroligt lite. Dagarna är inte efter varandra men brukar vara ca 500kcal/dag då man äter mindre.

Diskussionen i media har varit att det är en diet och hur nyttigt det är. Om man överäter dem andra dagarna. Om man förstör sin ämnesomsättning. Till och med om det är en risk för att personer ska utveckla anorexia.

Om vi bortser från ovanstående del med anorexia, för det kan jag inte uttala mig om. I alla fall inte om riskerna för att falla dit. Enda jag kan säga om just det är att om man ligger i riskzonen från början så är det förmodligen lättare att trilla dit.

Men metoden i sig är egentligen urgammal. Hela vägen från stenåldern faktiskt. För vi tror väl seriöst inte att vi på stenåldern hade 3-6måltider per dag, varje dag i veckan, 356dagar om året?
Nej, vår kropp är designad för att gå flera i sträck dagar utan mat. Vi har otroligt avancerade funktioner för just detta. Ketonbildningen är svaret.
Vi är egentligen designade för att leva så. När vi inte får man, nu pratar vi inte svält utan just några få dagar utan mat, så händer massa spännande saker med vår kropp

Hela magtarmsystemet får vila, ett system som består av mycket muskler som alltid jobbar såfort vi har ätit något tills det kommit ut i andra ändan. Vidare så påverkar magtarmsystemet det endokrina systemet, alltså vår hormonsystem. Så om det enda får vila får faktiskt det andra vila. Vilket i sin tur gör att båda dessa system för återhämta sig. Men som grädde på moset så behövs inte lika mycket blod till transport av näringsämnen från magtarmsystemet, vilket gör att det blodet kan hjälpa till på andra ställen i kroppen med återhämtning och återuppbyggnad bl.a.

Så någon modern nymodighet som är värd att diskutera, inte i mina ögon. Det är bara naturligt och som vi är designade