Därför gillar jag domedagar

Ja de kan låta lite konstigt men det är sant. Inte för jag tror att världen ska gå under, utan för det sätter saker på sin spets.

Oavsett vem Du är så är det så att när vi börjar höra domedagen närmar sig så börjar vi alla fundera i någon mån. Vi börjar fundera på vad livet innebär, vad meningar är, om vi är nöjda med det vi gör och har gjort.
Under 2012 hade vi nog en av dem största och mest välkända domedagsdagar i världshistorien, mayakalenderns slut. Många höll andan. Omedvetet som medvetet. Många sa inget kommer hända men, men tänk-om-tanken var ändå där och lurade lite i bakgrunden.

Jag gillar dessa domedagar. Inte för jag ser fram emot undergången men för vad den gör med oss. När en domedag närmar sig sätter vi saker i perspektiv, vi stannar upp lite mer och börjar fundera. Fundera på verkligheten, vår verklighet. Helt plötsligt är det inte lika viktigt att springa runt hela tiden och fixa allt smått. Det blir det verkligt viktiga sakerna som kommer i fokus. Det blir en paus i vardagen, en välbehövlig sådan kanske.

IMG_0687

Mayakalenderns slut och domedagen som den förutspått är utan tvekan den starkaste jag fått uppleva. Man kunde nästan ta på det runt om i ens kretsar. Folk nämnde det, pratade om det, var oroliga över det men ändå inte. Tvekan över om slutet var här.
Erkänner fullt att även jag hade dessa tankar. Men jag accepterar dem och välkomnar dem just för vad dem för med sig. Den där omedvetna pausen och reflektionen där allt nästan blir vackrare, bättre och upplyftande för bara en liten stund.

Kommentera

Stäng meny