Lätt på tio i topp listan!

Igår åkte jag min första längdskidstävling. Kan ju inte påstå att jag är främling till tävlingar. Grunden är enligt mig alltid den samma. Man laddar på bästa sätt inför, jag har 15min ångest innan start och när starten går ger man allt för att komma i mål så fort det bara går.

När jag tänker på förberedelser i längd är det närmaste jag kan jämföra med cykelsporten. Där kan en bra dag och en topprestation komma av att man har rätt vevparti, växelsystem, höjd på styre, sadeln eller storlek på ramen. Men det mesta av det kan man testa ut innan. Längd visade sig igår från sin fulaste sida skulle man kunna påstå.

bildJag har sedan länge varit införstådd med att vallningen kan göra skillnaden mellan en dålig och bra dag. Men hur svårt och dagsfärskt bräckligt det verkligen var förstod jag först verkligen igår. Min vän som kan längd sprang runt och testa vallning efter vallning innan start för att hitta det bästa. Vädret var tydligen det värsta tänkbara när det kom till vallning. För mig såg det inte på något sätt värre ut än när jag gjorde göteborg triathlon i 14gradigt vatten, 15grader i luft, 15m/sk och regn.

Men efter 21km var det nog igår. Då hade vallningen visat sig från sin värsta sida på hur jävligt det kan vara. Så fort jag tryckte ifrån så fick jag snöbildning under skidorna så enda valet jag hade var att staka. Konstant hela tiden. Inget glid bara slit.
En tävling som lätt tar sig in på 10 i topp listan på de värsta jag varit med om.

Men så jävla lätt ger jag inte upp. Det ska än bli en klassiker på under 24h men med mer träning i kroppen först!

Kommentera

Stäng meny