Något som alla personer som kör bil eller lastbil i sitt yrke till vardags nog delar är en sak. Hur svårt det kan vara att få tag på bra mat längst vägen.
Likväl på vissa semesterställen och deras bufféer och lunchrestauranger.
Pommes, läsk, friterat. Sockerladdar och snabbt.  Grönsakerna skiner med sin frånvaro och dem snabba kolhydraterna segrar.

Jag vet själv när jag är ute och far landet runt hur svårt det är att få tag på bra mat. Man tvingas ibland att välja mellan dåligt och dåligt. Jag väljer ofta att avstå helt istället.

Är det så svårt att laga bra mat snabbt då? Nej, absolut inte. Med tanke på hur mycket som redan är hackat, skuret och tinat innan du ens kommer till restauranger idag så går det fort ändå. Att ha bra mat förbered, hackad, skuren och tinad, så går lika fort som all annan snabbmat. Men vi väljer inte det. Vi väljer det andra. Varför?

Fysiologiskt sett så är den snabba skräpmaten skapt på ett sådant sätt att den triggar vår belöningssystem. Hört uttrycker desto godare det är desto onyttigare är det?
Bra mat däremot triggar inte oss på samma sätt. Det belönar oss utan att belöna oss.

Det jag efterlyser i samhället men främst bland dem unga, de som än går i skolan, är mer kostubildning. Rätt utbildning! Det är inte svårt att lära sig lite mer om kost på ett enkelt och roligt sätt men ska vi hålla på att dra in kemi i det hela, ja då förstår jag att dem går.
Att vi som jobbar med kost kan de på en kemisk nivå är sin sak, men våra unga behöver förstå på deras nivå hur enkelt och lätt mat påverkar oss